Nyheter 24

  1. Boken ingår i serien "Små människor, stora drömmar" som tidigare porträtterat bland andra Astrid Lindgren, Rosa Parks, Greta Thunberg, Agatha Christie, Anne Frank och Malala Yousafzai. Böckerna är skrivna av den spanska barnboksförfattaren Maria Isabel Sanchez Vergara och finns översatta till 17 språk.

    David Bowie blev en av världens stora artister under 1970-talet och fortsatte att ge ut hyllade album under hela sin karriär. Han avled 2016.

  2. Inte mindre än fem "The Witcher"-spel är på gång, varav förproduktionsfasen inletts för två. Det rör sig dels om en trilogi med kodnamnet "Polaris", som ska släppas inom en sexårsperiod, dels om "Sirius", som leds av understudion Molasses Flood i Boston, som ska innehålla ett flerspelarläge. Den femte titeln ska vara fristående och utvecklas externt, och har arbetsnamnet "Canis Majoris".

    Spelserien bygger på bokserien "Sagan om häxkarlen" av Andrzej Sapkowski, vilken också blivit tv-serie på Netflix.

    Det polska bolaget ska starta en ny studio i Boston i USA vid sidan av Molasses, som tillsammans med den befintliga Vancouveravdelningen ska bilda en nordamerikansk division. Den ska fokusera på nästa "Cyberpunk" med arbetsnamnet "Orion".

  3. Enligt en undersökning från universitetet i Bergen är 37 procent numera positiva till att bygga ut vindkraftverk på land, en ökning med sju procentenheter på ett år.

    Fortfarande är motståndet mot snurrorna större – 40 procent – men det är sju procent mindre än föregående år.

    — Orsaken är att många upplever att vi behöver mer ström, och att de ser vindkraft på land som ett enkelt sätt att få till det, säger Kristin Guldbrandsen Frøysa vid universitetet, till NRK.

    Olje- och energiminister Terje Aasland ser med glädje på att mer positiva tongångar märks om vindsnurrorna i opinionen, och att högre elpriser kommer att göra att även fler kommuner ställer sig positiva till etableringar

    — Jag tror det, och jag hoppas det. Vi behöver mer vindkraft på land. Vi befinner oss i en allvarlig energisituation, säger han till NRK.

  4. En kollapsad bro till följd av orkanen har gjort att mat och andra förnödenheter inte kan köras ut till Will Peratino och Lauren Stepp på Pine Island i Florida.

    Trots det har paret vägrat lämna sitt hem, även om myndigheterna vädjat, om inte deras två lemurer och 275 papegojor från Malama Manu, som fristaden kallas, också evakueras.

    Burar i rad på en av båtarna som användes för räddningsinsatsen.
    Burar i rad på en av båtarna som användes för räddningsinsatsen.

    Fåglarna är mestadels papegojor som räddats från hem där man inte längre kunnat ta hand om dem, en del är ovanliga arter som används för avel.

    — Vi kunde inte överge dem. Jag skulle aldrig kunna lämna dem. Aldrig. Om de inte får mat och vatten dör de. Och jag kan inte leva med det, säger Lauren Stepp.

    Sagt och gjort inleddes räddningsinsatsen "Noas ark", där frivilliga samlat in djuren i burar för att via båtar transportera dem till fastlandet, och vidare transport till en annan fågelanläggning.

  5. Priserna på mat började skena i januari i år, berättar Ulf Mazur, grundare av sajten Matpriskollen, som jämför priser i landets största livsmedelskedjor.

    Under september ökade priserna med 1 procent jämfört med månaden innan, det vill säga nästan lika mycket som prisökningen under hela 2021, som var 1,1 procent. Under de senaste 12 månaderna är uppgången 14,4 procent.

    Prisutveckling de senaste tolv månaderna, procent.
    Prisutveckling de senaste tolv månaderna, procent.

    Han berättar att vi handlar livsmedel för ungefär 310 miljarder kronor per år. Varje procent som priserna stiger innebär runt 3 miljarder kronor mer i kostnad för hushållen.

    — Prisstegringarna för tolv månader innebär 36 miljarder kronor mer för hushållen på ett år. Det gör att de får mindre att lägga på annan konsumtion.

    Till det ska också kostnaden för räntehöjningar, höjda drivmedelspriser och så småningom också höjda hyror läggas.

    — Det är en rysare.

    Kattmat av lågprismärke är 90 procent dyrare

    Vissa varor, som exempelvis en viss sorts smör, har höjts hela fyra gånger hittills i år – priset har ökat från drygt 40 kronor till över 54 kronor. Andra produkter, som kattmat av ett visst lågprismärke, har haft en prisökning på hela 90 procent.

    — Vi har mött ilskna reaktioner, folk som ringer oss och säger att vi ljuger då vi säger att priserna har ökat med ungefär en procent på en månad. De tycker att priserna har ökat mycket mer. Och det har de ju, för enskilda produkter. Det vi visar är ett genomsnitt.

    Många varugrupper, och även enskilda varumärken inom olika varugrupper, har ännu inte höjts alls, eller mycket lite. Men priserna för att producera varor i Sverige har ökat med 27 procent på tolv månader, enligt Statistiska centralbyråns beräkningar av producentpriserna. Det kan innebära att priserna kommer att stiga ännu mer.

    — Det gör att det finns otroligt mycket luft kvar. Det är långa cykler för prisjusteringar inom dagligvaruhandeln, så det här kommer att fortsätta.

    Prisrallyt fortsätter framöver

    — Vår prognos är att prishöjningarna kommer att fortsätta, det kan bli prisökningar på minst 15 procent för ett år, kanske upp mot 17 procent. Ännu har vi inte sett puckeln.

    Nu märks att kunderna har blivit mer "otrogna" mot sina vanliga livsmedelsbutiker, konstaterar han. De går med mobiltelefonen i handen och kollar reklamerbjudandena, och drar sig inte längre för att byta butik om det finns billigare varor på extrapris.

    — Konsumenterna är lättflyktiga nu. Lågprisbutikerna får många nya kunder, folk kommer till dem utan att de behöver göra något, säger Ulf Mazur.